systrarivietnam.blogg.se

Ibland är jag väldigt nöjd att ha en pojkvän som väntar på mig där hemma.

I B L A N D??! Tänker säkert C nu. Alltid såklart, men ibland är jag extra nöjd över att vara någons flickvän.

 

Just denna gången tänker jag på när jag, Linnéa och Dai (en av de vietnamesiska studenterna) sitter och samtalar med en av våra patienter. Vi pratar om ditten och datten med hjälp av Dai och google translate. Jag visar var Sverige ligger och tanten berättar att hon kan ryska. Hon säger att vi är väldigt vackra med vår ljusa hud, Linnéas gula (blonda) hår och min höga panna. Hon säger att höga pannor är vackert och tyder på intelligens (HA! Där fick ni som kallade mig wide-screen förr). Till slut kommer frågan om vi har någon 'lover' hemma i Sverige. Jag spricker upp i världens leende och säger ja. Får samtidigt lite hemlängtan. Linnéa stammar fram något i stil med: 'Naaaaööööööö Ehhhhhhhehehe öööhhhhhhh haha'.

Dai antog väl att det var någon engelsk fras för 'Nej för fan men hitta gärna en åt mig', för tanta blev överlycklig. Hon berättar om hennes söner, 3 stycken har hon, men hon tror han som är 24 år, brun, pilot och vältränad passar Linnéa bäst. Vi skrattar mest och lyssnar med roade miner. Tanten frågar, genom Dai då, om Linnéa vill se ett kort på honom. 'Ja, varför inte', svarar Linnéa då. 

Kanske inte var det smartaste. För ungefär då började vi inse att de inte skojade på samma nivå som vi, för hon skulle absolut se till att han kom och hälsade på henne nästa vecka. Dai blir överentusiastisk, 'You want to live in Vietnam forever yes yes yes yes?!'. Linnéa börjar svettas lite bredvid mig och ber mig säga att hon visst har pojkvän men hon sa fel, eller vad fan som helst. Så jag säger att Linnéa faktiskt har en katt hemma som hon måste hem till. Dai översätter och tanten tycker det är lugnt, hon har ju en hund. 

Alltså lugnt som i ta-med-katten-hit. 

Jag försöker med att jag kommer sakna henne. Och att hon har sin familj i Sverige. Dai tycker att Linnéa är dum som inte förstår att om hon gifter sig med en Vietnames och får barn här så har hon ju sin familj här. 'Men mina föräldrar...'. Jag tar tillfället i akt att försöka byta samtalsämne så jag berättar att Herr och Fru Hellman kommer hit och hälsar på i april. Det var inte alls ett smart drag av mig. Perfekt tycker vår patient, då kan ju de träffas och komma överens. 'You will be a cute couple'. 

 

Så det är fortfarande lite oklart vad som kommer hända i veckan som kommer nu....

 

/J.